att snärja en jävul

Det är alldeles tyst. Stjärnorna ser ut att vara dubbelt så många som vanligt och himlen är svart. Helt svart förutom det grön/blå/gula norrsken som täcker halva himlavalvet. Norrsken är fantastiskt vackert, jag kan stirra på det i evigheter (okej, några minuter i alla fall), titta på hur det gör sig och förändras i färg och form.

Anledningen till min sena kvällspromenad var Milfred. Han skulle absolut ut - lukta i dikeskanten och titta på stjärnorna. Jag förstår honom, hur tråkigt har man inte som hund, ensam hemma hela dagen lång? Mycket trist. Men nu fick vi båda en prommis och en glimt av naturens vackraste underverk.

Idag var det den avslutande föreställningen av Norrlandsoperans uppsättning av den amerikanska musikalen West Side Story. Vi firade min mammas födelsedag och begav oss dit, musikalen och hon är lika gamla, det passade bra. Jag tänker inte leka någon slags kulturkritiker nu, uppsättningen var både bra och dålig. Jag kan säga så mycket som att prestationerna från musikalartisterna var fantastiska och storyn rätt lam.


(Bild hämtad från www.umea.se)

Hur som haver, det är rätt trevligt att titta på snyggningar som kan dansa och sjunga.



Nu är klockan 23.37 - Godnatt