att snärja en jävul

Jag har absolut noll planer för sommaren. Det känns bitvis skrämmande, bitvis bra. Den lilla biten bra är jätteliten  idag. Den välbekanta ångesten för framtiden är tillbaka, större än någonsin. Och den krymper inte med vetskapen om att det bara är jag som kan ordna allt, hur gärna man än skulle vilja ha en ängel (eller ännu hellre en älva) som säger åt en vad som är nästa steg. Jag är nog räddare för hösten än vad brorsan, som tog studenten igår, är.

Hur som haver, hoppas jag att flyget mellan Umeå - Arlanda och Arlanda - Gardemoen är redo på onsdag morgon, det vore fint.

Nu SKA jag börja packa, senare ett sedvänligt möte med Kungen av Savannen & Co innan kaffedejt med flickorna.

K