att snärja en jävul

Pink Floyd - High hopes

Dagen kickstartade med en lång skogspromenad, upp för ett berg, ner för ett berg. Björnspår i sanden. Skavsår på hälen. Vinden i ryggen och solen i ansiktet. Härligt. Jag väckte scouten inom mig och ville packa väskan för fjälltoppsäventyr. Det har gått över nu, nu när jag sitter vid köksbordet och dricker kaffe med mjölk och äter nybakade kanelbullar.

Det är sista maj idag. Våren har på något konstigt vis flygit fram, mot alla odds. Snart är det dags att packa ryggsäcken och flyga mot Norge och Oslo. Det kommer inte få plats något i ryggsäcken och rumskamraten har gjort klart för mig att hon inte tänker sova i resväskan. Synd. Vad göra?

Men närmast är det provdagarna i Umeå som väntar och gnager i min hjärna. Tänk om jag får hjärnfel och inte lyckas briljera till mig en plats på arkitektskolan? Och... tänk om jag kommer in? Då blir det 5år plugg. YEEY! (på rikigt)


Nu, tillbaka till naturen. aaahhw 

K