Gevalia

Jag hade inget paket Gevalia hemma. Trots det fick jag oväntat besök. Både av M och av bärgningsbilen.

Sivergetingens varningslampor blinkade hysteriskt. Motorn dog sekunden efter. STOP. Stanna. Bensinen lekte krig under karossen och asfalten färgades svart. Åfan. Vad gör man? Kollar lite under bilen, konstaterar att det är blött. Öppnar huven och kollar oljenivån. Den är okej. Sen ringer man bärgningsbilen, tittar på medans medpassageraren dricker en folköl och väntar. Jag försökte snabbt gå igenom allt man borde lärt sig när man tog körkort. Varningstriangel, varningsljuset på.


Det finns mycket gott som kommer ur jobbiga situationer. Nu får jag äntligen bilen fixad, det är briljant.

Hämtade sedan upp M vid stationen i en fin, jävligt hyrd, Renault. Hoppade över/hann inte till sittningen, men var föga bitter. Fryspizza i bra sällskap vinner överlägset i de flesta situationer. Silverpilen bor nu på Åströms motor, skickar en tanke med kärlek och hoppas den kommer hem nyvaxad.

För övrigt kan jag påpeka att det är trevligt i skolan en söndagkväll och jag ser mycket fram emot en lunch med leopardsälen imorgon! Kärlek.

K

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0