Man må säga.

Katten nyser. Jag dricker kaffe efter en lång och uttröttande söderprommenad. Ljusen i fönstret är tända och någon, gud vet vem, sjunger "we're on the eve of destruction...".  Tidigare nämnda katt luktar skunk, kanske har hon också fått nog av julmat och chips. Men vad ska man göra, när en liten katt vill ligga i knät kan man inte säga nej (och gör man det så fungerar det nog helt säkert inte ändå). Jag lutar mig tillbaka och funderar; är detta året då jag ska skaffa mig en smartphone? Det finns ingen snö här. Lite is bara, och en massa grus som hoppar in i mina docs, hur försiktigt jag än försöker gå. Det gör inte så mycket. Jag är på ett allt för bra humör för att en sådan bagatell ska trycka ner mig på jorden.
 
Jag känner, åter igen, för att plocka fram vildmarksbruden i mig. När jag mellanlandade hos kusin Å pratades det om snöskor och snowboarding. Fjällvandring och cykling. Hennes sambo lovade "Klart du ska komma hit och åka med oss, du får låna snöskor och bräda, här finns utrustningen". Lockande. Ja. Men kanske är det ekonomiskt omöjligt ändå, och framförallt tidsmässigt ogenomförbart. Jag nöjer mig med att drömma om sommarens eventuella fjällvandring.
 
Hur som haver. Nästa vecka blir det skola igen. Dessutom får vi besök från Frankrike. Couchsurfing är bra. Att låta en fransk kock och hans vän sova på vår soffa ett par nätter känns inte dumt alls. (Ah, det franska köket. Ja, de har lvat att laga mat åt oss.)
 
Detta om detta.
 
 
Stina

Kommentarer
Postat av: Stora L

Var är du?
Lyx med franska kockar. Bara att styra upp vinet! :)

Svar: I Stockholm till Söndag! :)Javisst! Det är egentligen inget lyxigt med couchsurfing, men man kan ju låtsas.
Stina Nygård

2013-01-04 @ 05:54:08
URL: http://Lillasvartaboken.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0