att snärja en jävul

Jag tänkte passa på att dedikera detta inlägg till en högre makt. Innan jag gör det vill jag göra klart för er att jag (tyvärr) inte är troende eller religiös. Hur som haver så har jag gjort det mogna beslutet att bli ängel när jag dör, det kommer passa mig utmärkt.

Anledningen till det här beslutet är flera faktorer som med gemensama krafter pekar åt samma håll. Den stora ängeldöden.

1. Jag är rädd för döden
2. Jag är sjukt snäll och söt
3. Jag har handlat en blus med spetsvolang på Monki-rean, typiskt änglalik.

---

Hej Gud.

Jag tycker om dig. Kan jag få bli ängel när jag dör?


Kristina

---

Klockan närmar  sig två. Jag har just joggat från Gullmarsplan och hem till systeryster, tillbaka till Gullmars och hem igen. 45 minuters nattjoggingpass.  Bra. Anledningen var en dålig väska som vägrade hålla min mobil på plats under kvällens strapatser. Jag var helt enkelt tvungen att undersöka om den flugit av längt vägkanten. Men, mobilen befinner sig just nu på okänd ort. Hoppas den lever och mår bra. Jag skänker en tanke till den. En.

Hur som helst, solen har varit högst närvarande idag och jag har hunnit med en rejäl dos vårmys. Kaffe och skavsår. Ah. Den mycket braiga (ja, det är ett ord) dagen avslutades med pompa och ståt, middag på Fridays och senare dans, dans, dans på.... eh... Odenplan. Någonstans. Kanske borde jag ta reda på vart dansen höll hus, eftersom det är högst troligt att min mobil är på samma plats. Jag tar det imorgon. Sen. Mañana mañana.

På det stora hela verkar det som att det kommer bli en fantastisk vår. Chansen är maximal. Imorgon kommer det bli mer sol. Det är helt okej!

God natt och sov gott.

1. Idag har jag bränt upp en hel del jävulskap. ELDA ELDA. Det känns bra!
2. 05.00 på fredag åker jag till vår vackra huvudstad och hälsar på vackra vänner.
3. Jag kan nu springa 25min utan att stanna. Nöjd.
4. Jag gillar rött vin
5. Jag längtar härifrån, bort.
6. Jag ska lura med min gamla kompis Jonas till Afrika.
7. Idag längtar jag extra mycket efter sommarfest.
8. Ibland saknar jag saker jag inte riktigt haft, fast jag trodde jag hade dom. Det gör mig ledsen.
9. På fredag ska vi se Krunegård, det ska bli fab.
10. Jag ska koka kaffe. Riktigt kaffe. Kok-kaffe. Yes.

Oj, vad våren är härlig! Det hör man överallt. Oj oj oj, härligt härligt härligt. - men skärp er. Brunt brunt brunt, lera och jord och oknoppade träd. Kalla vindar och ingen snö. Så är det.

Igår hade jag planer på att dra på tågluff i Afrika. Det gick över och jag får nöja mig med en Stockhomhelg och Oslovisit den närmaste tiden. Kanske blir det också Gotland och Malmö innan sommaren bryter ut. Kanske också Florens, om askan vill sig väl.

Efter På Spårets slut har mitt teve-jag känt sig nere. Nu är jag lyckligare då mitt nya favoritprogram (som också är slut snart) kommit. Mauro och Pluras kök. Underbart. Så ska jag ha det när jag blir stor. Eller annars kanske vi satsar på det i sommar, katten?

Jag vill härmed propagera för goda brott, bra kriminalitet och snälla olagligheter. Detta kan genomföras på många sätt och skapa trivsel, mysfaktor och kärlek. Kom på det här i och med en solskenspromenad i Stockholm en vacker vinterdag, och nu kan jag inte släppa begreppet. Det har rotats sig fast i min hjärna och utvecklar sig för var dag. Så här kan det gå till:

Scenarie 1:
Mål: Komunal lekplats, tex på skolgård eller dagis
Fel: Omålat/risigt och ostädat
Åtgärd: Måla, fixa, skruva, städa, kratta

Hur går detta till? Förslagsvis på natten. Det är olagligt att gå in på området och göra "åverkan på föremålen", så helst ska man ju inte bli sedd och bli polisanmäld. Man behöver vara rätt många och i förväg kollat vilka åtgärder som behövs göras och vilka material man behöver. Tänk på täckpapper osv. Vi vill inte lämna avtryck efter vår uppfräschning. Allt ska göras strukturerat och snabbt och framförallt fackmannamässigt. Går man ihop ett gäng blit det inte så jobbigt eller dyrt. Är allt snyggt och bra gjort kommer det antagligen inte göras utredning på. Spännade att följa mediauppståndelsen som följer efter "ett par brott".
Resultat: Glada barn och glad personal. Kanske förbryllade vaktmästare. Glöm inte att snoka reda på om lekparken står på kö för renovering. Är den det finns säkert andra lekplatser att ta sig an...

Scenarie 2:
Mål: Grannens tomt.
Fel: Ostädat med bråte och gamla löv.
Åtgärd: Städa och sortera.

Natt. Om inte grannen är din enda granne och bortrest över helgen, då ingen kan se och skvallra. Kratta, fixa, släng skräp och bråte. Sortera saker och kör in gräsklipparen (fyll på bensin). Gör det som behövs för att få en trevligare utsikt från köksfönstret, ungefär. Varför inte plantera lite blommor eller likanande? Make pretty.
Resultat: En glad förvirrad granne. Förhoppningsvis inte sugen på att polisanmäla? Skulle polisen bry sig mycket om en sån anmälan?

Aja, haha, tänk på saken. Det finns mycket fint man kan göra, utan att förarga sina medmänniskor med dumma kommntarer "du borde städa här" eller långa väntetider på att papper ska stämplas och chefer som ska tilldela pengar.


Nu, kaffe och skiss.

K

Dagens låt är alltså Kal Gerhards Jazzgossen. Varsågoda. Katla i MNK gör en frän verson btw. Lyssna på sverigesradios hemsida.

I alla fall, idag har jag hittat en död blåmes i vattentunnan. Den har legat där i tunnan under hela vintern säkert och nu tinat upp i takt med att tranorna återvänder. Den flyger inte mer, den är död. Jävligt död. Här kommer en bild. Inget blod - ni kan titta, men behöver inte.



Hej.

Det är alldeles tyst. Stjärnorna ser ut att vara dubbelt så många som vanligt och himlen är svart. Helt svart förutom det grön/blå/gula norrsken som täcker halva himlavalvet. Norrsken är fantastiskt vackert, jag kan stirra på det i evigheter (okej, några minuter i alla fall), titta på hur det gör sig och förändras i färg och form.

Anledningen till min sena kvällspromenad var Milfred. Han skulle absolut ut - lukta i dikeskanten och titta på stjärnorna. Jag förstår honom, hur tråkigt har man inte som hund, ensam hemma hela dagen lång? Mycket trist. Men nu fick vi båda en prommis och en glimt av naturens vackraste underverk.

Idag var det den avslutande föreställningen av Norrlandsoperans uppsättning av den amerikanska musikalen West Side Story. Vi firade min mammas födelsedag och begav oss dit, musikalen och hon är lika gamla, det passade bra. Jag tänker inte leka någon slags kulturkritiker nu, uppsättningen var både bra och dålig. Jag kan säga så mycket som att prestationerna från musikalartisterna var fantastiska och storyn rätt lam.


(Bild hämtad från www.umea.se)

Hur som haver, det är rätt trevligt att titta på snyggningar som kan dansa och sjunga.



Nu är klockan 23.37 - Godnatt

colgate white (water color and ink on paper)

Jag gör verkligen ingenting som jag borde. Jag fjantar på istället, gräver ner mig i böcker, bakar hundratals småkakor och producerar alldeles för många teckningar. Dom svämmar över och den ena är fulare än den andra. Vad hände med mina konstnärliga mål och ambitioner? Okej, några sådana har nog aldrig funnits, men det utesluter inte att man kan hoppas på något mer, än det här.

Jag tror att det är dags att gå på vernissage. Flanera bland pärlhalsband och champagne. I somras var jag och min underbara rumskamrat på klassisk konsert och minglade med ett pack högtravade italienare. Pianisten tyckte min pälsmössa var fin. Jag vägrar tro att han var ironisk.

Imorgon ska, SKA jag ta itu med något viktigt. Jag och David ingick en pakt förut. Vi måste nu se till att göra allt det där som vi mår bra av, men som vi av någon anledning skjuter upp. Onödig ångest och stess. Bara gört. Så imorgon är det dags. Jag ska ta något ur högen. På söndag blir det andra bullar. West side story på norrlandsoperan!


K

Finger Eleven - First time


Mina tankar flög tllbaka till 2003 och första året på gymnasiet. (Var det verkligen 2003!?) Finger Eleven förekom på de hemmamixade cd-skivorna, delade plats med Metallica, Pain och Nirvana. Det var då man försågs med ny musik på håltimmarna, man bytte cskivor och flirtade till sig speltid i cafeteriatantens spellistor.  Det var innan spotify det. Innan det elektroniska fildelningssystemet var allmänt känt. I alla fall för mig, i en liten/lagom stor gymnasieskola i mellersta norrland. 16 år och glad över att datorn hemma hade kraft nog att spotta ur sig väl fungerade cd skivor att dela med nyfunna klasskompisar.


Tjo