Jag tycker om världen

Ibland är det viktigt att tycka om saker.
Jag tycker om en hel del saker.
Gör mig en tjänst, var glad och sluta gnäll.






Nu ska jag läsa bok och dricka te. Sen sa jag drömma om rosa hästar och billig öl.


K

Jag är en syndare och ett chokladmonster

Idag mår jag inte som jag borde denna underbara söndag. Efter en otroligt bra middag med nya och gamla vänner och ungefär två glas vin bar det ut på stan. En öl - tänkte vi, det blir trevligt. En öl tog vi. På Kvarnen på Medborgarplatsen tror jag bestämt. Jag kände mig mest malplacerad med mina lila strumpbyxor och oranga klänning. Att jag var övertygande yngst på plats hjälpte inte min stjärnstatus som pippi långstrump. När jag senare, efter tunnelbanatjafs, äntligen kom hem hade huvudvärken slagit in och jag frös som en... gnu.

Idag mår jag som sagt inte bättre. Kanske främst för att jag ska ha någon slags vit månad och borde dricka vatten. FAIL. Så nu sitter jag och kurerar mig med banan och inväntar syster på te, man borde bjuda på hallonpaj.


Till efterrätt bjöds den underbara After Eight tårtan - här är recpetet.

Ingredienser

Till kakan:
175 g mörk blockchoklad
175 g smör
2 dl socker
3 ägg
1 dl mjöl

Till glasyren:
200 g after eight
25 g smör
1 dl grädde

Gör så här

Smält chokladen och smöret. Vispa äggvitorna hårt. Rör ner socker, äggulor och mjöl i smöret och chokladen. Vänd sist i äggvitorna.

Grädda kakan i mjölad form i 175° i 30 minuter. Låt kakan svalna, gärna i press så den blir kompakt.

Smält after eight och smör i en kastrull och rör i grädden. Bred glasyren över kakan. Dekorera gärna tårtan och servera med lättvispad grädde.



Lev väl.

Tuschpennekonstens vändpunkt

Här kommer den.
Tavla nummer 1.
Utropspris: 4 miljarder.



Tågresenären från Gävle
Tusch på duk 55x46


Jag ber om ursäkt för den fantastiskt dåliga bildkvalitén och färgåtergivningen. Dags att installera Adobe Photoshop kanske.

Lena och Bosse Sundström tävlar mot Vanna och Göran Rosenberg ikväll i På Spåret, svt 1. Att förutse vinnarna är omöjligt, så jag kan tyvärr inte berätta hur det går,  så det är bara att göra en fruktsallad och krypa ner i soffan. Eller åka till sin syster och bli matad, det är också bra.


K



09.32

Mobilväckaren ringde 06.00. Mot min vilja kämpade jag i fem minuter med att röra på tår och vänja ögonen vid ljus. När jag masat mina lurviga, tunga ben över sängkanten och tagit mig till badrummet var klockan 20 över. Genast vakande jag ur min helveteskoma och drog på mig träningskläderna samtidigt som jag drack vatten och borstade tänderna. Fem minuter senare sprang jag till tunnelbanan... och var där fyra minuter för tidigt. Det är mycket med tanke på mina knappa 20 meter dit. Jag hade dessutom glömt vattenflaskan. Klockan halv 9 är jag nyduschad. Äter frukost och njuter av att jag återigen klarat av morgondöden.

Idag ska jag åka kl 11.30 till Gävle för att vara där 17.00, jag är en snålis. Men med Guds hjälp (dvs. snö) och Statens järnvägar kanske tåget är lämligt försenat och jag kan mysa ner i stolen och läsa. Ibland är SJs flexitid underbart. Oftast inte.

Imorgon är det fredag. Då blir det vila från träning. Och på spåret. Appropå På Spåret förresten, jag saknar Olsberg och Hellberg.


K




18.57





Min nyuppfunna konstform är crap. Helt fruktansvärt fult blir det också. Jag såg framför mig en karusell av färger och former. Och vad hände? Pennorna fastnar inte, såklart (hur tänkte jag där?), och kvar ligger ett fjåsigt lager i pastelliga kulörer. Jag kan inget göra åt saken. Njut av ett halvklart misslyckande gott folk! Själv ska jag... lägga mig under mattan tills jag har glömt helvetet. Försöka duger inte alltid.


Fullgubbe

Fullgubben har en fru också. De båda tillverkades en dag i Oslo. (Jag har lovat fröken Stenvall att aldrig visa hans fru, det kan hända att jag bryter det löftet med hull och hår) Imorgon ska jag upp tidigt och motionera, sen blir det heldag i Gävle med tillhörande konstseminarium. Jag tror det kommer blir en mycket bra dag. Om jag kommer hem, SJ är ena kluriga svin. Det har jag hört.


Kram.





09.55


1. Inatt drömde jag om Afrika.
2. Jag räddade en hund från svält med en burk vaniljsocker.
3. Jag vaknade glad och utvilad.


Det vankas snöstorm till Östra Svealand. Det gör mig ingenting, har inga storslagna planer att promenera runt jorden i alla fall. Idag är en speciell dag, det är dagen då TUSCHPENNEKONSTEN ska sättas på kartan. Googlar man på tuschpennekonst hittar man ett fåtal bloggar där mammor skriver om det som tapet-misshandel. Jag tycker det visar på att denna fattigmanskonst är en aning missförstådd och underskattad.



Därför ska nu en serie tuschpennetavlor tillverkas. Klädsel: Kalasbyxor. Håll till godo.

Igår kom jag på varför man bör gifta sig. Teorin lyder som följer:

1. Alla gillar en lyckad maskerad.
2. En lyckad maskerad innehåller maskeraddräkter på alla gäster.
3. På bröllop finns många gäster som gillar brudparet.
4. På bröllopsinbjudningarna finns ofta riktlinjer till klädsel.
5. Att neka klädkoden på bröllop ses ofta som oartigt.
6. Att tacka nej till inbjudan pga klädkod är inte okej i bröllopssammanhang.
7. Det går inte att klä ut sig halvhjärtat, kan också ses som oartigt.
Slutsats: Vill man alltså ha en riktigt lyckad maskerad (med fri bar) så ska man gifta sig.

I  samma veva som detta resonemang föddes, föddes även idéer om teodlingskaféer och ekologiska hus med bananuppvärmning. Nog om detta, nu ska jag rikta in mig på Brillo Box och filosofisk konst i boken Konstteori - en introduktion av Cynthia Freeland.



Hejdå. 



12.17





Jag väljer att klä av mig naken inför bloggsverige. Den här bilden heter Fasad-Fasan-Kentaur. Bilden är tyvärr beskuren, mest för att rädda er för min sjuka hjärna. Nakenheten är inte än total, kanske för att en vän en gång tittade uppmanande på mig och sa: "Förstör inte internet". Jag ska inte.

Det är den 26 Januari och jag känner mig trött i benen och skarp i hjärnan. Kanske bör jag tacka syster för det som släpade upp mig i ottan för att lyfta skrot tillsammans med ett gäng hurtiga motionärer.

Jag ska ta tillfället i akt att publicera ännu en teckning:


Sleipner. Med många ben. Klumpiga ben. Jag snubblar mig lättsinnat genom världen.

Den heter Sleipner.
Självporträtt.
(Fri tolkning)


Hejdå.

Välkommen in i godisfabriken.

Snart börjar det.

 

 

Det är knappt så man vågar andas. Tyst, vänta.

 

Snart börjar det verkligen. Att snärja en jävul...

 

 

 

Fantastiskt.


RSS 2.0