Zombieslakt och äventyr till Struves dödsbåge.

Jonas räddade mig från rastlösheten och missären. Kastar mig in i bilen och kör de åtta kilometrarna mellan Peräjävaara och Hiirenkangas. Hos Jonas byter jag bil, från min lilla plast-AX till Jonas betydligt säkrare och varmare superbil. Sen blir det äventyr. Gruvbesök i Kaunisvaara, rensafari och ett misslyckat letande efter Struves meridianbåge. Även kallad dödsbåge av oklara anledningar.

Kvällen avslutas med zombieslakt i Call of Duty. Vi dör. Hela tiden. Jag svär.

Ibland är världen liten konstateras åter igen. Jag och Jonas lärde känna varandra i Oslo. Nu hänger vi i småbyarna utanför Pajala. Vem är det som uppdaterar text-tv förresten?


Bra kväll.

JA.

JA. Jag insåg just att rastlösheten kommer döda mig denna jul. Tips på eventuella äventyr uppskattas.

Grattis Jesus.

Blogga på självaste julafton?! Är det verkligen möjligt? Ska man verkligen sitta uppkopplad och knappa när man faktiskt SKA sitta med tindrande ögon under julgranen, knäcka en nöt, lyssna på White Christmas och le snällt och sött mot sin familj. Mina krav på julafton är större än vad som är nyttigt och hälsosamt. Nåja. Hyacinten blommar och ljusen är tända. Labradoren Emil tassar runt med ett rött sidenband runt halsen och försöker smila till sig något köttigt. Skinka förslagsvis.

Vi har en död julgran iår. Besvikelsen var stor när jag kom hem i söndags och fick reda på att julgranen var huggen och klar. Levererad till dörren, bara att bära in. Till saken hör att det brukar vara min uppgift, att på norrlänskt vis hämta den fulaste granen i skogen och släpa hem den efter skotern. Tidigare år har vi haft illaluktande granar, små granar, glesa granar, snea och ojämna granar, men de brukar vara gröna. Iår är vår gran grå. Det gör inget. Alla ska med.

Sitter i skrivande stund i soffan, med fötterna på Stig Lindbergs-bordet. Julhunden nosar på julklapparna, men ger snart upp och går tillbaka till köket och dreglar över den nygriljerade julskinkan.

Snart faller mörkret över Tornedalen, lagom till Kalle Anka kommer det vara kolsvart ute.


GOD JUL & GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN JESUS.
Må ni leva ett långt och fruktsamt liv.

Älskar SJ

Idag älskar jag SJ. Igår var jag osäker och förvirrad. Men, EUREKA, statens jävla järnvägar har äntligen lyckats hålla tiderna genom nästan hela Sverige. Sjukt nöjd sitter jag längst bak i bussen (som den trotsiga unge jag är) och tittar ut över snötäckta granar, tallar och vad-dom-nu-heter-alla-dessa-träd. Inte fan trodde jag att det skulle springa julkänslor i kroppen på mig denna vinter. Hur skulle man kunna gissa det när man var hemma i det blåsiga, jävliga, regniga och smått deprimerande Skåne? Men med lite tålamod och tid så kommer man till snön, mörkret och allt det där andra som får julbelysningen att framträda så starkt och får glöggen och pepparkakorna att smaka sådär undebrart gott. Det kan hända att jag överdriver som alltid när jag pratar om Norrland. Min romantiserade bild av "hemma" kan vara helt felaktig, och är det säkerligen. Men man ska inte lägga så stor vikt vid att analysera sånt.

Nu ser jag mest fram emot att komma hem, äta renskav och potatismos och framförallt duscha. Hur trevligt det än är att åka tåg, träffa fina människor på dito tåg och se landskapet byta färg, så blir man inte fräschare av det. Men ändå, tack Malin fårn Kiruna, Lisa från Lule och kille från Överkalix, för en trevlig resa.

Sj. Jag har önskat dig evig pina många gånger, men nu, bara för att det är jul och sådär, jag tycker om dig.

Söndag 12.12.11 12.20

I väntan på att bilderna renderas hinner man åka till Rom. Och tillbaka. Med cykel.

Torsdag vecka 49.

Vecka 49. En vecka kvar på skolan, en vecka till projektredovisning.

Dagarna rullar på med skissande, modellbyggande, färgprover och mycket fundering. Planlösning, materialprover och insperationskollage. Om det kommande arbetslivet är hälften så kul blir jag lycklig. Uppgiften vi jobbar med nu är den roligaste och mest givande hittils på utbildningen och det går förbannat bra.


Bilder från skissmodell


Ute pågår en mindre storm. Mina fönster är inte vad de borde vara och ett litet korsdrag äger rum i lägenheten. Härligt med frisk luft kan man tycka. Jag jobbar hårt med att inte tänka på projektet, att inte vrida och vända på modellen. Att inte fokusera är också en del av processen inbillar jag mig. Saker och ting kommer kännas klararde imorgon, bitarna har en förmåga att falla på plats.

Snart är det jul. På tisdag kommer Malin. Ska ladda upp med pepparkakor och glögg.



K

3 December

Julrush
Arkitekturhistoria
Julklappsinköp
Glögg
Skiss
Kreativ ångest
Skapandelust
Blåsväder
Snöfritt
Längta
Skriva brev
Jobba på Smålands nation
Sova länge
Läsa böcker
Lyssna på Justice
Drömma
Presentationsmodell
Perspektivskiss
Dammsuga
Vinna godis
Mingla med arkitektseniorer
Dricka te
Julkalendern
Bygga tolkningsmodell
Rita situationsplan


Lördag

RSS 2.0