Skiss
Skiss i modell. Rita ritningar på det här. Tröttheten är slående kan man säga och livet känns lika långt borta som sömnen. Ateljen är motsträvig och vägrar Harry Potter, jag kan inte koncentrera mig och tänker på den vanskötta labradoren som låg utanför ICA. Jag vill ta hem den, den behöver kärlek och kloklippning.
K
Stol
Ungefär så. Klar. Byggd. Finito. Done. SCORE!
Förövrigt kommer jag aldrig bli möbeldesigner eller fotograf. Tur det. För er.
Ungefär en månad
Tills flytten. Från vildis till vildis. Snart är även julen här. Vi ska ha julgran. I Alla Ska Med-Kollektivet kommer julen glittra röd och dofta glögg. Kan knappt vänta. Superkatten och vinguden skapar det finaste hemmet.
Idag har jag skolkat från min egenutsatta skoltid. Jag har sovit, sparkat på höstlöv, lagat matlådor och lyssnat på Dire Straits. Jag har cyklat till Mejeriet genom en höstgul stadspark, grävt i ljus och ljudförråd och hällt upp vin på Kino's Mando Diao kväll. Lätt värt att skolka ibland.
Nu: Beck. Inte det bästa söndagsnöjet, men dock ett nöje.
Stina
SNART.
Idag
Idag har jag lärt mig:
1. Att borra jättemånga hål i jättemånga plywood enheter. På exakt samma ställe.
2. Att man kan lukta sig till Jon i korridorsmörker.
3. Att det är kul att popnita, men man kan få blåsor.
4. Hur man kapar gångjärn i den stora metallsågen.
5. Att inte alla gillar Euskefeurat, men att det inte gör något.
6. Hur fint det kan vara med ateljevin.
7. Hur glad man kan bli av att tillverka massor av koner och rör.
8. Det positiva av att inte stressa med skolarbete en fredagskväll.
9. Vikten av kramar.
10. Storheten av fina vänner och nya vänner.
Detta om detta.
Snart är stolen klar. Den blir liten och ganska ful. Ni får se. Men den blir klar, vilket är lika fantastiskt som förvånande.
Stina
Problem
Hur borrar man 200 hål i 20 olika delar på precis samma ställe?
Nya problem är aldrig långt borta.
Idag är en positiv dag.
Imorgon blir det vin och stop motion produktion på ateljen.
Imorgon ska allt bli bra.
Nu ska jag vila hjärta och själ.
Är inte...
...kvinna nog att hantera en överhandsfräs = krashad tidsplan. Kanske är jag kvinnlig nog till att se hjälplös ut och få hjälp. Trodde inte tiden var kommen att sjunka så lågt, men i nuläget känns det inte långt borta med lösögonfransar i verkstan. Det skulle vara fint att bli klar i tid och kanske är lite överdrivet blinkande ett bra trick för att slippa svärande & kurskompletteringar? Tiden får visa.
Det går bra nu...?
Elektroniksöndag
Med nya Dr Martens tjippar jag ut i höstsöndagen. Det är långt ifrån lika soligt som igår, men hösten är fin ändå. Mot A-huset och byggande av konceptmodell i ren och skär Sarah Sze stil. Lödpenna och kontaktlim, sönderplockade halsband, ståltråd, mässingstråd, en väckarklocka, lite sladdar och en ros. Dito ros har även kallats ömhetsbevis och jag mår lite illa vid tanken.
Dagen blir lång. Jag tackde motvilligt nej till superkattens middagsinbjudning, men känner att det kanske, kankse var det rätta beslutet idag. Skolarbetet hopar sig som ett gäng duvor på torget, som ilskna och orädda siktar in sig på samma brödbit.
Ateljefikat är hur som helst ordnat. Jag och Martinis bakade kardemummabullar igår, innan vi njöt av en ledig lördag i min soffa. Rött vin, Tim Burton och bullar är en oslagbar kombination enligt mig. Vad M tyckte vet jag inte, för hon somnade som en boll i mitt knä, redan innan filmens dramaturgiska topp.
Ut i höstluften!
Stina
ateljekaos
Skisser från ateljen. Koncept och Idé.
Vi lyssnar på Harry Potter, ljudbok. Det lugna och sköna avbyts ibland av ilskna vrål, skratt eller någon arkitektonisk diskussion. Det är överlag rätt trevligt, överlag rätt stressigt. Idéer kastas hit och dit, bort och tas upp igen. Paniken kommer och går. Att komma hem innan midnatt är en önsketanke och att ro i land projektet är dödsdömt. Det kommer inte att hända. De flesta känner det och en viss mån hopplöshet har lagt sig över A-huset. Det är helt enkelt inte roligt längre konstateras om och om igen. Inte på grund av kursens innehåll eller på grund av hög arbetsbelastning. Men på grund av ett evigt ändrande, flyttande och uppdaterande av kursplan, inlämningskrav och kursupplägg. Ibland ska det göras si, och ibland ska det göras så, det och det är viktigt en dag och en annan är det oprioriterat. Någonstans där står ett gäng förvirrade andraårsstudenter och varken vet ut eller in. Sen slår de sig ner vid sina ritbord, dricker te och lyssnar på när Harry får de vises sten.
Imorgon ska stolen byggas. Materialet är här. Bygga bygga stol, bygga stol, bygga stol.
Stina
Dagens kollage.
San Francisco 30x40
Dagens kollage, pågåene trams, är en, vad ska man säga, hyllning till Vinkatten och hennes oförsumbara koppling till San Francisco. Ja, vad annars ska man göra en söndagskväll som denna? Lekalekaleka. Klippaklippaklistra.
Stina
Söndagen den 14 oktober
Idag är en sådan dag då man vill lyssna på musikal. Jag har lyssnat mig igenom Chicago, Chess och Jesus Christ Superstar denna morgon/förmiddag. På spellistan står underbara Hair och kanske West Side Story. Behöver förövrigt tips på fler underbara musikaler, kan Cats vara något? Eller kanske My Fair Lady? Eller kanske Sound of Music eller Phanton of the Opera? Åh, dagen är allt för kort. Börjar känna mig aningens besatt, tur att M är borta (för hans skull då).
Är förövrigt rätt nöjd över att ha städat, diskat, tvättat och bäddat rent. En prestation, det måste man säga med tanke på den unga tiden. Tyvärr har jag matlagningen kvar. Denna eviga matlagning. DJÄVUL - får man lust att utbrista bara genom att snegla på spisen.
Egentligen vill jag bara sitta på golvet, klippa och klistra ihop lite kollage och drömma om att jag och superkatten kanske, kanske har en egen lägenhet från och med december. Julmyset är ett faktum.
Appråpå ingenting; idag är en sån dag då jag saknar Oslo.
Blick från ateljen 30x40
Se här
Joshua Frankel, vinnare av arkitekturfilm-priset Guldbågen 2012 kan vara värd att kika närmare på. Säger inte mer än så, ni kommer förstå när ni ser hans Plan Of The City. Archfilm Lunds avslutningskväll var annars till belåtenhet. Trevligt, med inslag av roligt och toppat med en rejäl dos intressanta diskussioner. Kankse också ett behov av att se Twin Peaks har etsat sig fast i min hjärna, men bara kanske.
I övrigt så är jag glad att det snart kommer ett brev. Idag blir det IKEA. Ikväll blir det Kul hos Jon. Oklart, mycket oklart.
Fredag
Klockan börjar närma sig snart-kommer-du-försent-till-skolan-tiden. Beatles spelar You are going to loose that girl och jag till skillnad från igår spritter inte energin i benen. Önskar att så vore fallet, ma vill ju vara samspelad med sig själv, så att säga. Igår tittade vi på Var Glad-spexets uppsättning GIII. (Ah, Teaaaterrn. Skåååådespelare. Muuuusikaaal.) Helt underbart fantastiskt bra var det. Det var mest det jag ville förmedla till världen denna morgon. Nu återstår bara att slänga sig på cykeln, mot skolan, mot stolsbyggande.
Stina
Balansen
"Man måste hitta balansen" var det någon som sa någon gång (antagligen hon på yogan). Det är väl sant. Sitter och skissar på stolsprojektet och en stol, ja, den måste väl vara lite balanserad. Ja. Men i övrigt så får all annan balans sättas på spel för att en ynka stol ska få ligga skönt i jämvikt.
Det är mycket med livet nu. Här kör vi inte med en jämn födelning av aktivitet över året, utan när det väl händer något, då köttar vi på med allt annat. Cheese with cheese with cheese-syndromet. Det ska byggas stol, det ska ritas planeter, det ska lösas melodikryss och se dokumentärfilm på Doc Lounge Lund. Sen ska det tränas, lagas matlådor, träffas vänner, drickas kaffe och gå på fester. Förutom det så ska man hinna med att sova, läsa böcker, prata i telefon och läsa poesi på scen. Och för att inte det är tillräckligt så har man också alla de saker man vill göra, till exempel åka till IKEA, göra tavlor, hitta lägenhet, skriva ny poesi, drömma och ta en höstprommis.
Det är inte så att jag klagar. Nejdå nejdå. Men ibland så hinner man inte helt landa innan man ska lyfta.
Men nu jag firar kvällen med att borsta tänderna, krypa ner i rena lakan och läsa slutet på Franz Kafkas Förvandlingen. (Sen tar jag en röd penna och checkar av den punkten i livets-måste-lista.)
Finhelg.
Vi satt på berget. Det var sol. Vi blickade ut över norrmälarstrand och disskuterade skillnader och eventuella likheter mellan arkitektskolorna. Sen drack vi kaffe. Det var trevligt.
Ett annat vi gick senare till Göta Lejon för att dricka pausvin, njuta av skönsång och få gåshud av musikalkänsla. Vi tittade, lyssnade och njöt. Vi promenerade hem till T. Vi lagade middag. Åt middag. Pratade och skrattade. Finaste brudarna. Finaste finsate.
Överlevde
Efter en fin dag på skolan med många glädjande besked for jag hem till M för klädbyte och maxat firande av kanelbullens dag. Bira och bulle. Bullen för att stärka själen och biran för att lura bort nervositet och onda tankar. Ett hopp in på tåget och en förvirring bland Malmös gator senare befann vi oss på Simpan för lite poesi och mer öl. Efter många fina poeter framfört sitt på scenen hoppade jag upp från min plats, i sista sekunden. Adrenalin och mycket skakningar definerar det annars lyckade tilltaget. Känner att detta kan bli en drog.
Slut.
Man kan inte...
...tävla i poesi. Därför gör vi det.
Imorgon ser ni mig på Cafe Simpan i Malmö. Då läser jag Dikt ett, fjorton och tolv.
Dags att kasa sig ut för kanten och slå huvudet hårt i havet. Håll tummarna för mig, jag vill inte skaka så mycket av adrenalin så att jag tappar manus. Jag vill inte stamma eller svettas. Jag vill bara kliva upp, prata lagom högt, för att sedan kliva av scenen och dricka en kall öl.
Det bitterljuva livet. Nu kör vi.
Platonic Solids
Vi modellerar platoniska geomertier i Rhino V5. Det är kul, men genererar en viss smärta i svanskotan. Jag måste också erkänna att avsaknaden av att sitta i ritsalen gör att mitt inre barn måste få hoppa och leka hela tiden. Det är något som det ytterst seriösa ritsals-arbetet brukar ta hand om, hur ska det gå i veckan frågar jag mig.
Något annat jag frågar mig är det här med mammor och barn; varför ska de ta så stor plats på internet och i bloggosfären? Finns det pappor och barn i detta moderna samhälle? Och dessutom; får alla blogg-mammor (är detta ett vedertaget begrepp numera?) plats inom dessa ramar? Herregud och jösses.
Livet på en pinne...
En sån helg.
Helgen började fint med ensamhetshäng hemma. Ibland behövs tid för emetionell krigsföring med sig själv och tvätt. Detta görs bäst på fredagar. Då hinner man också prata med fint folk, göra klart kollagekonsten och reflektera över varför man gillar hösten. Sen fortsätter helgen med frunch hos Martina. Lukas, Mia och Emilie kom dit med vackra leenden och melodikrysshjärnor. Tåg över gränsen och konst. Kött-middag och utgång på Lunds nation. Ilska över dålig musik och förflyttning till Cafe Ariman som bjöd på arabisk dans och maxade rödvinsdiskussioner med en egyptisk man över en dyr öl. Jag ska inte träffa honom igen, trots att detta blev föreslaget både en och två gånger av densamma egyptier. Avslutade helgen med mysmiddag med katten. Älskade, saknade lepoardsäl.
Så. Där fick ni en fin review av min helg. Oavsett ni ville eller ej. Sen behöver man inte läsa heller, även fast man gärna får. Man får även tipsa om ett fint och billigt tryckeri så jag kan göra posters av min konst. Det vore trevligt.
