Idag är dagen då...
... jag måste påminna mig om och om igen om att livet inte är så förfärligt illa som jag kan tro. Trodde jag. Men efter att ha läst en väns blogg, med rejält bittra inslag, kör jag på och bevisar att inte bloggvärlden behöver vara sådär förbannat hipp och solskensartad hela tiden. Välkommen ut på internet, du sköna ljuva bitterhet.
Så, jag erkänner. Denna fredag är inte okej. Känner mig som knyttet, som ett litet otröstligt barn eller snarare som morran med tandvärk. Det jävligaste kan vara att jag egentligen inte vet vad som är fel. Vad som skapar denna otroliga bitterhet. Kanske är det karma, kanske är det PMS, kanske är jag bara ynklig och inte mognare än en treårig. Kanske har det att göra med att CSN vill att jag ska betala lika mycket som jag får och att jag på grund av detta har sjukt mycket pengaångest. Vilket är löjligt, man har det ändå rätt bra i vissa större perspektiv. Hatar större perspektiv lika mycket som jag hatar att behöva göra en komplex ekonomisk planering för att kunna baka pizza.
Lyssnar på Henrik Hjelts sommarprogram från sommaren 2010.
Sommaren 2012 ska spenderas i Pajala. Kanske för att jag inte tycker om Lund, kanske för att jag vill rymma någonstans långt bort (och det är ungefär så långt jag kommer utan pengar). Mest av allt för att jag fick jobb och inte orkar söka fler.
Ikväll ska vi tydligen ut och dricka öl. Eller så ska vi inte det. Jag kom just fram till att jag inte är med i någon nation och då inte får gå på nation. Vilket med ett realistiskt tankemönster betyder att jag inte alls ska ut och dricka öl.
Vill bara åka till Riga nu.
Kommentarer
Trackback
