Norsk pedagogik


Jävulens hantlangare och främsta följeslagare.

12h på jobbet idag. Strålande! Ibland rusar bara timmarna fram likt en skogsråtta i flykt från hermelinen. Status lördag: Bra. Produktiv. Lekande lätt. Det kan hända att man ibland måste bearbeta små mörka moln. Det hjälper att svära lite, hur okristligt och fult det än låter. Jag tar ut all min aggression på smoothiemixern. Den är sådär lagom stor och kratfull, så att man vinner, men inte helt utan strid. Den är stark och farlig. Ett jävulens redskap.

Kvällens planer är att hälsa på en gammal kollega, Eirik, för att prata om gamla och nya tider. Men mest för att se på film. Mys. Men egentligen känner jag mig som en klubbad säl som vill ligga i soffan och dö.... dating my laptop. Jag känner mig allt för ofta som en klubbad säl. På alla sätt. Men om jag känner Eirik rätt så får jag säkerligen vara en klubbad säl, även hemma hos honom. Jag hoppas på det bästa och satsar på att vara social en timme och sen söt när jag somnar. Good plan indeed.


Hejdå Folkens!

Glances from far


Åh SALES

Normalt pris per kopp (Indiska): 78.90Kr
Köpte fyra stycken: 59Kr

Älg

Idag smyger älgarna runt i skogarna, runt, runt. De traskar i cirklar, de plockar upp lite lav här och där innan de fortsätter med sina strapatser i skog och mark. Älgarna vet ingenting om livet, de är fullständigt omedventna (till deras fördel) om dammsugning, tvättning och jobb. Jag avundas dem och kan inte låta bli att önska att min lilla hjärna skulle kunna sluta arbeta och tagga på för bara en dag.

Ledigheten råder hos mig som ni förstår och jag funderar på vad jag ska göra av de oändligt många timmar som finns till mitt befogande. Jag har alltid varit bra på att vara ledig, ni vet, ligga hemma i timmar och inte göra ett skit. Ligga och fundera, dricka kaffe, måla lite, planera projekt och drömma mig bort. Det är en av mina talanger som har börjat tyna bort i samma takt som älgarna äter sin lav i Norrbottensskogarna. Det är förjävligt, men man får inte låta det gå ut över humöret.

När jag var liten var jag en jäkel på att leka själv på mitt och min syrras rum. Jag samlade pinnar, jord och djur i små högar. Gud vet vad jag hade för baktanke. Jag vet bara att det höll mig sysselsatt i timmar och jag har fått berättat för mig att jag blev... en smula ilsken när kalaset skulle bort och rummet skulle städas. När jag blev lite äldre ägnade jag mig år att rita och pyssla istället, lika engagerat. Nu då? Vad ska jag göra nu?

Jag gör som stor-älgen. Går ut i naturen och njuter av det fina vädret.

K

Je ne parle pas français

I Paris är allt sepia-färgat. Sant.

Kvalitetskaffe

Vaknar man i lägenheten på Steensrupsgate denna eminenta Torsdag så finner man tydligen en katt i köket. Katten är i full färd med att koka ägg, kaffe och bre mackor till frukostbordet. Själv hasar man in i badrummet för att ta sig en jäkligt kall dusch i hopp om att vakna i alla fall lite. Det gjorde jag och nu är frukosten intagen, första koppen kaffe är slukad och, tänka sig, ingen stress i sikte.
Idag ska det fixas och trixas inför min weekend. Jag tänkte att jag skulle vara en duktig flicka och packa i tid så man slipper stressa runt vid 4-tiden på lördag morgon. Good plan indeed.  Frågan är bara. Liten väska, så jag får med mig något hem, eller stor väska och ta chansen på att jag kan hoppa igen väskan sedan? Pff. Vem bryr sig. Tandborste och pass i jackfickan blir bra.

Sår i handen

Idag sprang jag. Jag ramlade och tog mig dumt nog emot med händerna. Bara händer mot grusad asfalt är ingen fin kombination och jag blödde som en stucken gris. Aj. Att sedan städa och skura med händerna om vartannat nere i vatten gör ont. Väldigt ont. Trots detta har jag haft en fantastisk dag på jobbet och humöret har legat på topp. Like back in the days.

Steven har lämnat mig och Oslo för Tromsø och förväntat norrsken. Jag hoppas att han får se norrskenet och hittar någonstans att bo. Jag hoppas också att han uppskattade min varma choklad, snöbollskriget och solskenet. Jag vet att jag gjorde det.

Nu ska jag ta hand om min sjuka leopardsäl och mata henne med pizza.

Cheers


Jag kände att detta inlägg krävde fet text. Verkligen.

Jäger & Minimalistic trance.

Det ringde på dörrklockan och helt plötsligt hade vi besök från Australien. En man som inte gillar Flight of the Conchords, men drar upp en 7a Jägermeister ur väskan efter 2 min innanför dörren anlände med ett leende. Jag som hela dagen skuttat runt sjukt nervös har efter fyra timmar lugnat ner mig. Det är fantastiskt kul med couchsurfing. Ni som läst mina tidigare inlägg i denna underbart meningslösa blogg får ursäkta mitt tjat. S råkar vara, precis som jag anade en mycket bra människa, so far. Och det som tidigare känts som ett litet onödigt moment i min annars rätt stressade vardag har nu tagit plats som ett av mina bästa val denna veckan. Inte fy skam, som man säger.
Med nya bekantskaper, nya människor, kläcks briljanta idéer, har jag hört talas om, och redan i kväll har vi beslutat att starta ett företag vars enda mål är att bygga och sälja olika sorters dinosaurier av pistagenötter. Det hela kan ha varit min idé från början, men vem behöver inte en australiensk elektroingenjör vid sin sida?
Kvällens tanke var att vi skulle trotsa tröttheten och ta oss till Molly's Bar efter varsin halvflaska av tidigare nämnd dryck, men vuxenheten tog över och vi satsar på att vara pigga i morgon istället.
The rest is history.
Cheers

Om fika och om att vara ruskigt full.

Kvällens diskussion vid middagsbordet var mångsidig, som det ska vara när två personer möts över att par öl och god mat. Men vid detta tillfälle kan det hända att ett speciellt ämne var både återkommande och centralt över middagsbordet. Fika. Att fika. En fika. Ett fik. Detta svenska begrepp som är så trevligt. Norrmän generellt förstår inte ordet har vi uppmärksammat. Synd på ett bra ord, på en bra aktivitet och på en fin plats. Jag gillar att fika. Definitionen av ordet är påtagligt dimmig och är mycket baserad på folks uppfattning och erfarenhet. Ännu ett exempel på att empiriska studier inte alltid samspelar med verkligheten. Vad är egentligen en klassisk fika? Var går gränsen mellan en fika och något annat? Kan man fika ensam? Tillhör kalla drycker som läsk fikat? Ordet fika kommer från ordet Kaffe genom månsing som är en av grundstennarna i svensk slag. Ordet kaffe, kaffi, är vänt och omgjort och är nu ett vanligt bergrepp. (Ja, okej, vettiga källor saknas) Alltså borde man dricka kaffe när man fikar. Jag erkänner att det finns intressantare saker att prata om över en bit alldeles för stark med god mat, men vadå, det är ju fredag och jag ska jobba tidigt imorgon.

Jag skulle också säga ett par ord om att vara ruskigt full. Men det har jag inte varit på länge, så det får vänta tills tillfälle finns. Hörde också ett rykte om att AG är i behov av att våldgästas även iår, spännande. Jag låter den möjligheten ligga lite på is och känna efter om mina studentnerver sitter i som de borde. Det gör de alldeles säkert, men jag har även hört att jag är vuxen nu. HA.

We are all mad.

Jag har hört att man inte ska somna med tända ljus. Det där med eld är farligt spännande och borde inte kombineras med slutna ögon och fina drömmar (Jag drömmer sällan fint, men ibland får man ljuga lite för den goda sakens skull). Hur som helst är jag en pyroman utan dess like, eller i alla fall så nära man kan komma utan att vara kriminell. Att vara både besatt av tända ljus och dessutom vara fruktansvärt trött och nerbäddad i sängen är inte att rekommendera. Att sedan också ha lite träningsvärk gör det hela ännu värre. Misären är ett faktum.

Total vimsighet bor förövrigt i min hjärna. Vimsigheten har stadigt umgänge i form av diverse andra syndrom, som förrvirring och rastlöshet. Inte den bästa kombiationen där heller. Det finns ingen ordning på någonting kan jag tycka och jag vet inte vilka trådar jag ska dra i för att saker och ting ska komma på plats. Kanske borde jag bara lämna allt för en mer bohemisk tillvaro och bli en rödvinsdrickande poet och konstnär. Gärna en misslyckad sådan, om jag nu får välja. Bara för att vara säker på att lyckas med sin plan, ni vet.

Jag har spenderat denna torsdagen med att panikartat logga mig in och ut från facebook i hopp om att komma på en vettigare plan för dagen. Planerna kom och lämnade rummet för mitt engagemang ogenomförda och missnöjda. Jag fortsatte mitt frekventa in och ut loggande, jag lika missnöjd och ännu lite mer förvirrad. Hur det ska gå på jobbet i morgon vill jag inte ens tänka på, då ett långt möte om struktur och prioriteringar står på agendan. Jag ryser av bara tanken och hoppas på att saker mirakulöst ska ordna sig under natten. Jag hoppas även på att ljusen jag tände för många timmar sen ska brinna ut, det är emot mina vanliga regler, men jag måste få sova lite och jag vägrar gå upp. Men det kommer nog sluta med att jag bara låter de brinna ut närhelst de vill, oövervakade. Man ska passa på att göra saker man inte får när leopardsälen är i London och inte kan ta hand om mig som brukligt.

We are all mad.
Love

Myskväll i kollektivet

Äntligen en fri kväll. Efter bara ett litet nyckettrubbel på jobbet kom jag hem, lagade mig en fantastisk middag och spenderar nu kvällen med T och sveriges radio. Och te. Massor av te. Jag önskar ibland att te eller snarare kaffe hjälpte mot ryggont. Min rygg behöver en rejäl omgång hos massören. KNUTAR OCH ELENDE. Som tur är, heldigvis, så vann jag och J ett fint presentkort på jobbet som skall förvandlas till en fin SPA-dag för oss båda. Åh, älskade arbete.

Jag kan inte sluta tänka på min flykt till Paris (till paris, till paris, ska jag rida på en gris). Resan bokad, boendet fixat. Den eminenta fransmannen John bli min värd för helgen. Good feelings indeed. När vi ändå surfade runt på couchsurfing.org passade vi på att acceptera två liggande efterfrågningar och blir snart värdar för en australiensk kille och en amerikansk tjej.

Mer te står serverat, tack Tobias. Min rygg värker och jag har två lediga dagar framför mig. I morgon ska jag ut på skidor, jag måste. Kan man inte massera eller vila bort smärta, så kan man alltid träna bort den. Utomhus råder blixthalka och i fönstret skryter buddan med sitt ljus. Mina nyinköpta växter sneglar mot den och ryser, jag tror dom är avundsjuka. Typiskt murgröna kan man tycka.

Humorhimlen pratar vidare om diverse temasändningar och spelar musik inom den förhärskande riktningen.

Livet leker. 

Vi ses i St Petersburg

Inget sagt, inget glömt.
Ingen nämnd, ingen glömd.
Stay black.

"Vi er her enten du er tidligt oppe eller sent i seng"

Säger Oslo lokaltrafik. Det låter ju jättebra. Problemet är bara att det är lögn och osanning. På mitt förra jobb fick man vissa dagar en sjujäkla powerwalk till jobbet för att man råkade börja innan trikken vaknade och ikväll råkade jag visst stanna lite för länge på jobbet och fick därmed en 45min nattlig promenad hem. Oslo lokaltrafik lever mellan 07.00 och 00.00. Där emellan ska man sova.

Men efter att ha svettats ungefär 10 timmar på jobbet så var promenaden hem rätt skön. Regn och lite vind gjorde susen för att kroppen skulle vakna till och nu kommer jag inte kunna sova. Hade jag inte haft en underbar och rolig dag på jobbet skulle jag kanske varit bitter och trött. Nu var till och med genvägen genom kyrkogården rätt trevlig.

Det finns ändå något visst med att ha klarat bestiga en lång och istäckt uppförsbacke i regn och jag ångrar inte för en sekund att jag inte hoppade in i en taxi. Några timmars sömn hit eller dit gör väl ingenting? Jag kan ju sova i morgon istället. Martina har förbjudit mig att sova på jobbet, kanske är det dags för en förhandling? Jag har ju ändå ingen frukost hemma.

Hur som haver. Idag blev jag numera lite mer norsk. Folkbokföringen gick fint.

Dags att göra som spårvagnarna, sova.
K

Jag blir så arg

Bild hämtad från Sydsvenskan.

PARIS BABY

Medans skymmingen lägger sig över Oslo stad sitter jag och Johanna på QBA och smider planer heta som eld. Jag passar på att boka klart min Paris-resa i slutet av januari och känner hur resenerverna blir tillfredsställda. Paris. Kaffe och Mona Lisa. Couchsurfing.org hjälper mig med boende och jag ser fram emot det sjukt mycket. Åh yes.

Fredagsdimman tog mig.

Igår drabbades jag av dimman. HELL YEAH. Vin med sambo + vänner, vin med kollega + vän och senare utgång på partysvenskernes favorithak. (Tål att sägas, inte mitt favorithak, FAKTISKT) Några timmar senare hade jag hunnit med många glas vin och en helkväll ute + efterfest hos "detdärgängetnivetintevilkadomär,intejagheller". Har varit lite död hittils idag med nu börjar det rycka i rastlösheten och snart ska jag dricka kaffe med Jo och prata arbete. Det blir fint. Hej QBA och WIFI.

K

Bara ugglorna är vakna

Det befinner sig ett konstigt ljus över himlen en kväll som denna. Det är molnigt, snöigt och vackert ute. Stjärnorna får vara ifred bakom det ogenomträngliga täcket, det mår dom nog bra av tänker jag. Leopardsälen sitter i sitt hörn, helt inslukad av diverse japanska skitfilmer. Rör hon sig bränner hon sig på elden. Jag har precis slagit igen alla fönster som har med jobb att göra och sorterar dokumenten fint i sina mappar. STRUKTUR OCH ORDNING. Jag pekar med hela handen åt mig själv och ställer väckarklockan på ringning. 05.30. Går jag upp dåborde jag kunna vara på jobbet vid halv 7 tiden och göra klart kvällens arbete. För nu dör jag av trötthet. Leopardsälen har kravlat sig ur sin position och skramlar i badrummet. Ljuset från fönstret gör att jag mår lite illa. Kan det bestämma sig för vilken färg den ska vara ELLER!? Lila, gul, blå eller rosa. Eller kanske bara någon slags marsipan/creme skit.
Fuck it.

Idag var M:s bebis på jobbet och jag märkte hur mina hormoner väcktes ur sin koma. Barn. Ja. Kanske. Hur mysigt är det inte när en liten bebis sträcker upp armarna mot en och vill bli upplyft och sedan somnar på ens axel? Supermysigt är svaret. Men man får inte glömma att barn är bäst så länge det är någon annans barn och dom är söta.

Nu ska jag sova. Här blir det inga barn gjorda. Den norska kungafamiljen tittar på mig från sin guldram och ugglorna börjar vakna. Godnatt världen.


Välkomna in i värmen.


Vi lämnar allt det där dumma utanför.

Därför lösenord.
1. Jag skriver det jag vill och det jag känner.
2. Jag gör det när jag vill och hur jag vill.
3. Det finns de som inte uppskattar min ärlighet och öppenhet.
4. Jag anpassar mig, snäll som jag är, till deras önskemål.
5. Att snärja en jävul är numera inte till för alla hur mycket det än strider mot alla mina principer och hugger i min röd/gröna själ.


Ni som nu läser min blogg är utvalda vänner och familjemedlemmar med rätt värderingar och fina tankar.

Välkomna i i värmen.
Att snärja en jävul. Vol 2.
Då kör vi.

Kära bekämpare mot yttrandefriheten...

Jag älskar mitt jobb.

Det där brevet jag skrev en gång.


När jag var 14 år konfirmerade jag mig. Jag fick en bibel. Jag minns inte helt hur det kom sig, men jag skrev i alla fall ett brev som jag sedan gömde i den. Det där brevet var adresserat till mig själv på min egen 30-årsdag. Handstilen är lika ful nu som då kan jag upplysa er om, och med den förskräckliga skriften stod det att jag absolut inte fick öppna det innan den 11 juli 2017. Jag är 23 år. Jag har inte öppnat brevet. Jag minns inte helt vad som står där, men jag antar att först finns ett brev med lite fjant om mig själv och vad som rör sig i min 14-åriga hjärna. Sen vet jag att det finns en lista över 10 (eller kanske 30?) saker jag ska ha gjort när jag är 30. Saker som jag ska ha hunnit med och gjort vid den fina åldern. Hur nyfiken kan man bli, undrar jag nu? Jag är en aning nyfiken på vad jag tänkte då, hur mycket ska jag ha gjort och hur vuxen trodde jag att man var vid 30... Spännande.

Nu till min fråga: Ska jag öppna brevet innan födelsedagen, bara för att få en chans att göra det där jag inte hunnit? Och därmed svika mig själv som hoppfull tonårsbrud. Eller ska jag bara hålla klorna i styr och låta bibeln damma färdigt i hyllan och ta lite lätt på innehållet?


Nåja, än så länge ingen stress.

Godnatt

CENSURERAT



Ingen bor i skogen, ingen bor på vinden.

Av en händelse hamnade vi alla i en lägenhet på St Hanshaugen vid 6-7 tiden igårkväll. Det blev mat och dryck, det blev fart och fläkt. Det var den sista dagen på 2010, för er som missat, glömt bort eller legat i koma. Som vanligt denna dag dracks det obscena mängder varierande drycker och skratten ekade mellan de vita väggarna i borgen.

Syster med man har tagit sina pinaler och rest till Oslo för att skåla in det nya året, mycket uppskattat och underbart trevligt. Emellan klirrande glas och skön musik hann vi även med att döpa om en person till Motherfucker och utveckla BT-koncernen, ha krig med grädden och röka nyårscigarren. 12 slaget tog vi på berget, vad det nu var för ett berg, tillsammans med en hel hög med människor och fyrverkerier. Sådär som det ska vara, tydligen.

F E D T

Sen blev det i alla fall en taxi hem, tre timmars sömn och en lång dag på jobbet idag. Värt. Otroligt värt. Ikväll däremot kommer natten tidigare än vanligt och jag sover med gott samvete. Jag sparkar herr Ågren på smalbenen. "Du fick mig inte den här gången, din jäkel" Jag flinar lite och somnar utan att ångra något, även fast jag vet, innerst inne att jag kanske borde ångra en sak eller två. Vem bryr sig.

Godnatt min värld, vi ses i gryningen.
Nu är det 2011, ingen bor på vinden. Tror vi.

RSS 2.0