Fladderhus, fladdermus
Det är skymming över vidsträckta åkrar och fält. Fladdermusen sveper med sina vingar utanför mitt fönster. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Sniglarna sitter som fastklistrade på trappen upp till lägenheten, de jävlas med mig. Jag måste akta varje steg. På bordet framför mig ligger en bunt skisser från dagens föreläsning. Småjävlar, hundar, stolar och gud vet vad lever sida vid sida av försök till text om diverse arkitektoniska begrepp. Pilar, bubblor, understrykningar som blivit överstrykningar, utropstecken och konstiga hus. Här ritas det inte bara i marginalerna.
Fladdermusen svischar förbi och hånler, sniglarna skrattar. Man får inte ta det personligt.
Det luktar kaffe. Jag kan inte rikigt placera vart luken kommer ifrån. Kanske har den etsat sig fast i mina väggar i ett fösök att reducera kaffekokandet och rädda mig från den stora koffeindöden. Idag drack jag fyra koppar kaffe innan klockan tio på morgonen. Det kan inte vara hälsosamt.
Jag sneglar ut genom fönstret, fladdermusen syns inte längre. Mörkret har lagt sig. Där ute springer hararna omkring bland sockerbetorna. Jag försöker komma ihåg vilka handligar och reaktioner som tog mig hit. Lund. Jag minns inte och är inte helt säker på att jag vill minnas. Skåne. Men jag tänker inte ångra mig och flytta härifrån. För tänk om man ångrar sig och ångrar sig igen.
Mörker. Natt. Höst. Härligt. Krispig luft och vind i håret.
K
Kommentarer
Trackback
