Man kan inte...

...tävla i poesi. Därför gör vi det.
 
 
Imorgon ser ni mig på Cafe Simpan i Malmö. Då läser jag Dikt ett, fjorton och tolv.
Dags att kasa sig ut för kanten och slå huvudet hårt i havet. Håll tummarna för mig, jag vill inte skaka så mycket av adrenalin så att jag tappar manus. Jag vill inte stamma eller svettas. Jag vill bara kliva upp, prata lagom högt, för att sedan kliva av scenen och dricka en kall öl.
 
Det bitterljuva livet. Nu kör vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0