Tisdagen den 9 Juli 2013

Här sitter man med fötterna på vardagsrumsbordet, med kaffet på ett irriterande avstånd (man ser ugglekoppen, men når den inte utan ansträngning). Fick nöjet av att vakna till Whatsapp och ett par meddelanden från Surken för någon timme sedan och sitter nu nöjd som en katt med frukost i magen och en hel dag framför mig. Allt hade varit frid och fröjd i hjärta och själ om det inte vore för facebook. Ja. Visst kan man låta bli att knappa sig in på drottningen av sociala medier, men nu är det inte så min hjärna fungerar. Knapp knapp. 
 
Så.
 
In på Facebook -- logga in -- nya meddelanden (bla bla bla) -- Scrollar i Newsfeed --- AAAAWWWHHHH. Där är det. Vad fan är det som händer? Den ena gifter sig med den andra. Och det är okej, det måste det få vara, men alltså, måste jag vara med? Söta barn. Söta nakna barn i badbalja. PÅ FACEBOOK?! Förälskelser. Romantiska weekends och solsemestrar. Ringar i motljus. "nu är det en vecka sen mitt hjärta..." "Jag är den lyckligaste människan på jorden.." "Ännu en dag i solen med <3" 
 
Menvafan. Snälla. Låt mig aldrig bli som dom.
 
 
Jag går ut. 
 
 
K
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0